Varför bloggar jag?

De senaste dagarna har jag funderat mycket på varför jag egentligen bloggar. Ibland går det smidigt och liksom av sig själv. För det mesta är det enkelt och roligt. Ibland är det svårare att känna inspiration inför skrivandet. Det är mera sällan det känns så men då tror jag att det beror på avsaknad av kommunikation. Om man inte får feedback så känns det som om ingen besöker bloggen och att man skriver i "onödan".

Varför bloggar jag då? Jag tror att den främsta orsaken är att jag vill försöka inspirera. Vi står inför ett energiskifte. Det är ett faktum. Jag vill försöka sprida kunskap om hur vi alla kan göra de nödvändiga förändringarna i våra liv för att öppna våra hjärtan och lyssna till vårt innersta - själen. Att ta oss tid för det som verkligen har betydelse. I och med att jag själv har promenerat på förändringens stig i snart 12 år så har jag lärt mig mycket som jag kan dela med mig av. Det går inte att göra förändringar över en natt. Det kräver mycket arbete men om man får hjälp och är omgiven av likasinnade så är det betydligt lättare.

Jag själv lär mig på samma gång. Bloggen är en del av min egen längtan efter en tillvaro som baserar sig på hjärtats energi. Jag tänjer också på mina gränser, lär mig att ge mer av mig själv och lär mig att ha tillit till Universum. Jag vill släppa alla måsten, ta hand om mig själv och känna att jag är ett med Moder Jord och ha meningsfullt utbyte med själsliga och djupsinniga människor.