Vispgröt, Lingongröt, Klappgröt...

... kärt barn har många namn. Som barn brukade jag tycka att det doftade så gott i huset när mormor hade lagat vispgröt.

Här följer mitt recept för ~ 8 portioner (jag använder ekologiska ingredienser så mycket som möjligt):

1 liter vatten

1 ½ dl fullkorns speltmannagryn

1 dl lingon 

1 dl hallon

½ dl lingonsylt

½ dl socker

1 nypa salt

Koka upp vattnet i en kastrull av medelstorlek. Vispa i speltmannagryn och salt. Koka på medelvärme i några minuter och rör om emellanåt. Tillsätt bär, sylt och socker och rör om. Låt inte koka mera utan stäng av plattan och låt stå på plattan i eftervärmen cirka 10 minuter. Låt sedan gröten stå och kallna varefter den vispas pösig med elvisp i cirka 5 minuter. Serveras med mjölk.
Håller bra i kylskåp i flere dagar, enkelt att ha till hands som mellanmål eller kvällsmål.

Inhemska Superfoods

Havtornskross

Hos den lokala hälsokostbutiken hittade jag havtornskross som jag köpte och numera använder på yoghurt och gröt. Jag intar hellre vinterns extra vitaminbehov på detta  sätt än i tablettform. Företaget Greenfinn's tillverkar sina produkter av inhemska bär, bärskal och frön och de som klassas som speciellt hälsofrämjande. Produkterna är ekologiska, sockerfria och utan tillsatsämnen. 

Havtornskrosset innehåller:

Omega-fettsyror:
- Alfalinolinsyra (Omega 3)
- Palmotoleinsyra (Omega 7)
- Linolinsyra (Omega 6) 

A-vitamin 18,2 mg / 100g
- alfa-karoten 2,3 mg / 100g
- betakaroten 15,9 mg / 100g
C-vitamin 126,9 mg / 100 g
E-vitamin 25,8 mg / 100 g
Fosfor 2,88 g / kg
Kalium 5,99g / kg
Kalcium 0,64 g / kg
Koppar 7,00 mg / kg
Magnesium 0,71 g / kg
Mangan 10,0 mg / kg

Järn 48,0 mg / kg
Zink 17,0 mg / kg

Sockerfri kallpressad saft och bärkross

 Moget hjortron

Bovete är nyttigt

Bovete  (Fagopyrum esculentum Moench) är en ört och är därför inte besläktad med någon grässort eller spannmål. Bovete odlades först i Asien så tidigt som runt 6000 före vår tideräkning. Därifrån spreds odlingen västerut till Europa och österut till Tibet och Kina. 

En värdefull egenskap är att örten kan odlas på höga höjder. Bovete har viktig betydelse i Tibet och delar av Kina och kan där inte enkelt ersättas med högproducerande spannmål. Ytterligare en styrka bovete har är att den inte kräver en massa kväve. Den är därför inte alls lika krävande för miljön som många spannmål. 

Bovete innehåller rutin som är en antioxiderande flavonoid. Rutin tros kunna kan minska för höga nivåer av kolesterol i blodet och motverka högt blodtryck. En studie gjordes 1995 på Johns Hopkins Medical Institute om bovete och hjärt- och kärlsjukdomar. Studien pekar på att 30 gram bovete dagligen kan minska blodtrycket.

Bovete är rik på antioxidanter, B-vitaminer och framförallt B1- och B2-vitamin. Den innehåller ganska bra med kalium, magnesium, fosfor och järn. Faktiskt är bovete en mycket bra källa till både järn och magnesium. Inget spannmål innehåller lika mycket järn. En portion bovete ger ungefär 100 mg magnesium. Magnesium och kalium hjälper kroppen att förbättra blodflödet och minskar blodtrycket.  Bovete är mycket lättsmält och används som dietmat vid mag- och tarmsjukdomar och används också i reumatikerkost eftersom det anses vara basbildande.

Bovete förekommer som skalade helgryn, krossade gryn, flingor och som mjöl. Det hårda ytterskalet har då avlägsnats. Man kan göra gröt, bröd, pannkakor, blinier, som "ris" i varmrätter, till groddning och mycket annat gott av bovete. Det är naturligt fritt från gluten. 

I bovetets svarta skal finns ett rött färgämne som heter fagopyrin. Detta färgämne kan även förekomma i liten mängd i fröets yttre hinna. Känsliga personer kan reagera allergiskt efter intag av bovete. För att avlägsna fagopyrin sköljs det hela bovetet ordentligt i hett vatten innan det kokas upp.

Källor: Hälsokostlexikon av Gunila Boman, Nyfiken Vital

Foto: My Green Blog - Pia

Bovetegröten serverar jag här med ekologisk mjölk, pumpafrö, solrosfrö, cashewnötter, linfrö och en skvätt olivolja. Den gula "sylten" i mitten är gjord av torkade aprikoser som jag blötlagt i vatten över en natt och sedan mixat till en supergod sylt. Torkade aprikoser och vatten, inget annat. Lätt som en plätt. Håller några dagar i kylskåp.

Hirs är nyttigt

Hirs är nyttigt och naturligt fritt från gluten. Det är ett grovt och storvuxet, ettårigt gräs. Det växer enstaka eller i glesa tuvor. Hirskornet har en sammansättning som liknar vetets och fetthalten är ungefär som hos havre. Det som skiljer hirsen från de andra sädesslagen är det höga innehållet av mineraler. Det är rikt på järn, kisel, magnesium, zink, fluor, kalcium och kalium. Det är bland de äldsta sädeslagen och tros ha uppstått i Ostasien i det som idag är Kina. Idag odlas hirs över hela världen och finns också ställvis vildväxande. Länge var det ett viktigt baslivsmedel i Europa men glömdes bort när potatisen kom i början av 1800-talet. Andra användnings-områden är kreatursfoder och fågelfrö.

Hirsflingor är den vanligaste användningen av hirs idag. De framställs av hirs som skalas genom ångning och valsning. Hirsflingorna är goda som gröt, i müsli, i vegetariska biffar och i bakverk tillsammans med mjöl av andra sädeslag.

Läs grötreceptet här.

Foto: My Green Blog - Pia