Hemlagad müsli

2 dl havregryn
1 dl kokosflingor
1 dl pumpafrö eller solrosfrö
1 dl nötter t.ex. pekan- eller hasselnötter
1 påse torkad frukt eller bär enligt smak och tycke t.ex. bananchips, jordgubbar eller tranbär
cirka ½ dl rinnande honung, lönnsirap eller agavesirap


Blanda ihop alla ingredienser utom den torkade frukten/bären och bred ut blandningen till ett jämnt lager på en plåt som skyddats med bakplåtspapper. Rosta i 190 graders ugn i cirka 10 minuter. Rör om ibland och låt müslin få en gyllenbrun ton. Låt svalna och blanda i den torkade frukten/bären. Kan avnjut tillsammans med naturell joghurt och färska bär. 


Jag använde solrosfrö, pekannötter, agavesirap och torkade blåbär. Reultatet blev supergott!

Tonfiskröra

Denna supergoda tonfiskröra passar bra som t.ex. pålägg på rågbröd eller till en sallad eller varför inte som fyllning i pitabröd till vickning.


Detta behövs:
3 små burkar Calvo-tonfisk i olja
1 liten rödlök
en bit purjolök
1 ask Philadelphia färskost
1 nypa flingsalt
grovmalen svartpeppar


Skala och hacka rödlöken. Strimla purjolöken. Blanda tonfisken med färskosten och rör i lök och kryddor. Enkelt och gott och kan förvaras flere dagar i kylskåp  :)

Inhemska Superfoods

Havtornskross

Hos den lokala hälsokostbutiken hittade jag havtornskross som jag köpte och numera använder på yoghurt och gröt. Jag intar hellre vinterns extra vitaminbehov på detta  sätt än i tablettform. Företaget Greenfinn's tillverkar sina produkter av inhemska bär, bärskal och frön och de som klassas som speciellt hälsofrämjande. Produkterna är ekologiska, sockerfria och utan tillsatsämnen. 

Havtornskrosset innehåller:

Omega-fettsyror:
- Alfalinolinsyra (Omega 3)
- Palmotoleinsyra (Omega 7)
- Linolinsyra (Omega 6) 

A-vitamin 18,2 mg / 100g
- alfa-karoten 2,3 mg / 100g
- betakaroten 15,9 mg / 100g
C-vitamin 126,9 mg / 100 g
E-vitamin 25,8 mg / 100 g
Fosfor 2,88 g / kg
Kalium 5,99g / kg
Kalcium 0,64 g / kg
Koppar 7,00 mg / kg
Magnesium 0,71 g / kg
Mangan 10,0 mg / kg

Järn 48,0 mg / kg
Zink 17,0 mg / kg

Sockerfri kallpressad saft och bärkross

 Moget hjortron

Bovete är nyttigt

Bovete  (Fagopyrum esculentum Moench) är en ört och är därför inte besläktad med någon grässort eller spannmål. Bovete odlades först i Asien så tidigt som runt 6000 före vår tideräkning. Därifrån spreds odlingen västerut till Europa och österut till Tibet och Kina. 

En värdefull egenskap är att örten kan odlas på höga höjder. Bovete har viktig betydelse i Tibet och delar av Kina och kan där inte enkelt ersättas med högproducerande spannmål. Ytterligare en styrka bovete har är att den inte kräver en massa kväve. Den är därför inte alls lika krävande för miljön som många spannmål. 

Bovete innehåller rutin som är en antioxiderande flavonoid. Rutin tros kunna kan minska för höga nivåer av kolesterol i blodet och motverka högt blodtryck. En studie gjordes 1995 på Johns Hopkins Medical Institute om bovete och hjärt- och kärlsjukdomar. Studien pekar på att 30 gram bovete dagligen kan minska blodtrycket.

Bovete är rik på antioxidanter, B-vitaminer och framförallt B1- och B2-vitamin. Den innehåller ganska bra med kalium, magnesium, fosfor och järn. Faktiskt är bovete en mycket bra källa till både järn och magnesium. Inget spannmål innehåller lika mycket järn. En portion bovete ger ungefär 100 mg magnesium. Magnesium och kalium hjälper kroppen att förbättra blodflödet och minskar blodtrycket.  Bovete är mycket lättsmält och används som dietmat vid mag- och tarmsjukdomar och används också i reumatikerkost eftersom det anses vara basbildande.

Bovete förekommer som skalade helgryn, krossade gryn, flingor och som mjöl. Det hårda ytterskalet har då avlägsnats. Man kan göra gröt, bröd, pannkakor, blinier, som "ris" i varmrätter, till groddning och mycket annat gott av bovete. Det är naturligt fritt från gluten. 

I bovetets svarta skal finns ett rött färgämne som heter fagopyrin. Detta färgämne kan även förekomma i liten mängd i fröets yttre hinna. Känsliga personer kan reagera allergiskt efter intag av bovete. För att avlägsna fagopyrin sköljs det hela bovetet ordentligt i hett vatten innan det kokas upp.

Källor: Hälsokostlexikon av Gunila Boman, Nyfiken Vital

Foto: My Green Blog - Pia

Bovetegröten serverar jag här med ekologisk mjölk, pumpafrö, solrosfrö, cashewnötter, linfrö och en skvätt olivolja. Den gula "sylten" i mitten är gjord av torkade aprikoser som jag blötlagt i vatten över en natt och sedan mixat till en supergod sylt. Torkade aprikoser och vatten, inget annat. Lätt som en plätt. Håller några dagar i kylskåp.

Omelett med jättelök, pepperoni och cheddarost

För 1 person vispar du ihop 2 ägg, kryddar med vitpeppar och salt från kvarn och slutligen vispar du i 2 msk kallt vatten. Värm en liten stekpanna och smält 2 tsk kokosolja i den. Fräs snabbt jättelök och tillsätt sedan omelettsmeten. Sänk värmen något och lägg skivor av pepperoni jämnt fördelat över omeletten. När det mesta stelnat viker du omeletten dubbel men låter den vara kvar i pannan en stund till. Krydda med herbamare och lägg cheddarost över och låt smälta. Jag lade omeletten på ett fat, klippte över persilja och serverade med lite avokadoolja och tomatskivor.

Foto: My Green Blog - Pia

Smoothie: banan, vita vinbär och hallon

Dagens smoothie för 2 personer:
1 dl kokosmjölk
1 banan
1 dl vita vinbär
3 dl frusna hallon

Foto: My Green Blog - Pia

Smoothie: Galia melon, persika, banan och vita vinbär

Man tager vad man haver. Dagens smoothie för 2 personer:
1 dl kokosmjölk
1 banan
1/2 Galia melon
1 persika
2 dl vita vinbär
2 msk linfrö
lite pressad citron

Foto: My Green Blog - Pia

Hirs är nyttigt

Hirs är nyttigt och naturligt fritt från gluten. Det är ett grovt och storvuxet, ettårigt gräs. Det växer enstaka eller i glesa tuvor. Hirskornet har en sammansättning som liknar vetets och fetthalten är ungefär som hos havre. Det som skiljer hirsen från de andra sädesslagen är det höga innehållet av mineraler. Det är rikt på järn, kisel, magnesium, zink, fluor, kalcium och kalium. Det är bland de äldsta sädeslagen och tros ha uppstått i Ostasien i det som idag är Kina. Idag odlas hirs över hela världen och finns också ställvis vildväxande. Länge var det ett viktigt baslivsmedel i Europa men glömdes bort när potatisen kom i början av 1800-talet. Andra användnings-områden är kreatursfoder och fågelfrö.

Hirsflingor är den vanligaste användningen av hirs idag. De framställs av hirs som skalas genom ångning och valsning. Hirsflingorna är goda som gröt, i müsli, i vegetariska biffar och i bakverk tillsammans med mjöl av andra sädeslag.

Läs grötreceptet här.

Foto: My Green Blog - Pia

Söndagsfrukost

Smoothie för 2 personer:
~3 dl naturell yoghurt
2 äpplen
1 dl frusna hallon
1 banan
2 msk kokosolja
2 msk linfrö
kanel enligt smak


så åt vi också:
1 kokt ägg var med Herbamare på
och lite kaffe :)