Bovete (Fagopyrum esculentum Moench) är en ört och är därför inte besläktad med någon grässort eller
spannmål. Bovete odlades först i Asien så tidigt som runt 6000 före vår tideräkning. Därifrån spreds odlingen västerut till
Europa och österut till Tibet och Kina.
En värdefull egenskap är att örten kan odlas på höga höjder. Bovete har viktig betydelse i Tibet och delar av Kina och kan där inte enkelt ersättas med högproducerande spannmål. Ytterligare en styrka bovete har är att den inte kräver en massa kväve. Den är därför inte alls
lika krävande för miljön som många spannmål.
Bovete innehåller rutin som är en antioxiderande flavonoid.
Rutin tros kunna kan minska för höga nivåer av kolesterol i blodet och motverka högt
blodtryck. En studie gjordes 1995 på Johns Hopkins Medical Institute om bovete och hjärt- och kärlsjukdomar. Studien pekar på att 30 gram bovete dagligen kan minska
blodtrycket.
Bovete är rik på antioxidanter, B-vitaminer och framförallt B1- och B2-vitamin. Den innehåller
ganska bra med kalium, magnesium, fosfor och järn. Faktiskt är bovete en mycket bra källa till både järn och magnesium. Inget spannmål
innehåller lika mycket järn. En portion bovete ger ungefär 100 mg magnesium.
Magnesium och kalium hjälper kroppen att förbättra blodflödet och minskar blodtrycket. Bovete är mycket lättsmält och används som dietmat vid mag- och tarmsjukdomar och används också i reumatikerkost eftersom det anses vara basbildande.
Bovete förekommer som skalade helgryn, krossade gryn, flingor och som mjöl. Det hårda ytterskalet har då avlägsnats. Man kan göra gröt, bröd, pannkakor, blinier, som "ris" i varmrätter, till groddning och mycket annat gott av bovete. Det är naturligt
fritt från gluten.
I bovetets svarta skal finns ett rött färgämne som heter fagopyrin.
Detta färgämne kan även förekomma i liten mängd i fröets yttre hinna.
Känsliga personer kan reagera allergiskt efter intag av bovete. För att avlägsna fagopyrin sköljs det hela bovetet ordentligt i hett vatten innan det kokas upp.
Foto: My Green Blog - Pia
Bovetegröten serverar jag här med ekologisk mjölk, pumpafrö, solrosfrö, cashewnötter, linfrö och en skvätt olivolja. Den gula "sylten" i mitten är gjord av torkade aprikoser som jag blötlagt i vatten över en natt och sedan mixat till en supergod sylt. Torkade aprikoser och vatten, inget annat. Lätt som en plätt. Håller några dagar i kylskåp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar