Bovete är nyttigt

Bovete  (Fagopyrum esculentum Moench) är en ört och är därför inte besläktad med någon grässort eller spannmål. Bovete odlades först i Asien så tidigt som runt 6000 före vår tideräkning. Därifrån spreds odlingen västerut till Europa och österut till Tibet och Kina. 

En värdefull egenskap är att örten kan odlas på höga höjder. Bovete har viktig betydelse i Tibet och delar av Kina och kan där inte enkelt ersättas med högproducerande spannmål. Ytterligare en styrka bovete har är att den inte kräver en massa kväve. Den är därför inte alls lika krävande för miljön som många spannmål. 

Bovete innehåller rutin som är en antioxiderande flavonoid. Rutin tros kunna kan minska för höga nivåer av kolesterol i blodet och motverka högt blodtryck. En studie gjordes 1995 på Johns Hopkins Medical Institute om bovete och hjärt- och kärlsjukdomar. Studien pekar på att 30 gram bovete dagligen kan minska blodtrycket.

Bovete är rik på antioxidanter, B-vitaminer och framförallt B1- och B2-vitamin. Den innehåller ganska bra med kalium, magnesium, fosfor och järn. Faktiskt är bovete en mycket bra källa till både järn och magnesium. Inget spannmål innehåller lika mycket järn. En portion bovete ger ungefär 100 mg magnesium. Magnesium och kalium hjälper kroppen att förbättra blodflödet och minskar blodtrycket.  Bovete är mycket lättsmält och används som dietmat vid mag- och tarmsjukdomar och används också i reumatikerkost eftersom det anses vara basbildande.

Bovete förekommer som skalade helgryn, krossade gryn, flingor och som mjöl. Det hårda ytterskalet har då avlägsnats. Man kan göra gröt, bröd, pannkakor, blinier, som "ris" i varmrätter, till groddning och mycket annat gott av bovete. Det är naturligt fritt från gluten. 

I bovetets svarta skal finns ett rött färgämne som heter fagopyrin. Detta färgämne kan även förekomma i liten mängd i fröets yttre hinna. Känsliga personer kan reagera allergiskt efter intag av bovete. För att avlägsna fagopyrin sköljs det hela bovetet ordentligt i hett vatten innan det kokas upp.

Källor: Hälsokostlexikon av Gunila Boman, Nyfiken Vital

Foto: My Green Blog - Pia

Bovetegröten serverar jag här med ekologisk mjölk, pumpafrö, solrosfrö, cashewnötter, linfrö och en skvätt olivolja. Den gula "sylten" i mitten är gjord av torkade aprikoser som jag blötlagt i vatten över en natt och sedan mixat till en supergod sylt. Torkade aprikoser och vatten, inget annat. Lätt som en plätt. Håller några dagar i kylskåp.

Bonuskillen firas med jordgubbskladdkaka

Foto: My Green Blog - Pia

Bonuslillkillen fyllde 9 år. Det firade vi med hans favoriträtt hemlagad makaronilåda. Killen är händigt lagd och gillar att göra praktiska saker och att hjälpa till. Denna gång målade han och hans pappa lite panel och så vattnade han blommorna. Det är han väldigt noga med att göra när han kommer till oss och frågar alltid först om han får vattna. Jag tycker att det är så gulligt! Han går runt i huset med en liten kanna som han fyller flere gånger och ute släpar han på den stora kannan och så pratar han med blommorna samtidigt. Denna lillkille är en riktig glädjespridare. Hans bidrar till så mycket glädje med sin närvaro. Han har den förmågan helt naturligt att få människorna i sin närhet att skratta och bli glada utan att egentligen göra något speciellt. Det är underbart!

Lite senare åt vi sedan kladdkaka med vispgrädde och han fick blåsa ljusen. Eftersom killen är superförtjust i jordgubbar så lagade jag en variant där jag använde frysta jordgubbar. Det blev jättegott! Receptet är glutenfritt och du hittar det här.

Fynd: Glutenfritt bröd - Vuohelan Herkku

Jag gjorde ett fynd häromdagen. Handlade hos Prisma och vandrade mellan brödhyllorna i jakt på bröd åt min sambo. Mitt i allt fick jag syn på något som sannerligen fångade mitt intresse. Det var färskt glutenfritt bröd. Jag är så van vid att allt glutenfritt bröd finns i frysdisken att jag inte ens tittat i färskbrödshyllorna de senaste åren. Jag har ganska långt slutat äta bröd men i sanningens namn måste jag säga att det var gott att smaka en färsk fralla. Nu har jag testat 3 sorter (Hapan ohut revitty, Tattarisämpylä och Juusto-tattis sämpylä) och kan varmt rekommendera dessa produkter. Företaget heter alltså Vuohelan Herkku och deras hemsida är: www.vuohelanherkku.fi. De valdes till årets glutenfria företag 2010 av Celiakiförbundet i Finland.  Deras bröd är bakat på bovetemjöl, rismjöl och/eller havre. De har också ett produktmärke Farina i vars produktutbud finns glutenfritt mjöl och annat för att baka själv.

Det som är synd är att deras färdiga produkter innehåller socker, farinsocker eller sirap. Jag har nu skrivit till dem för att ta reda på om de har sockerfria produkter och varför de använder socker i sina produkter.

I Finland saluförs produkterna av S-kedjan och K-affärerna samt Stockmanns varuhus. Återförsäljarna finns på företagets hemsida men på Åland hittade jag ingen återförsäljare så ni får väl be t.ex. Kantarellen att ordna det.
Idag rostade jag en Juusto-Tattis fralla och bredde på av min egen Pesto Verde till frukost. Mums!

Foto: Vuohelan Herkku - Tattarisämpylä/Bovetesemla

Hirs är nyttigt

Hirs är nyttigt och naturligt fritt från gluten. Det är ett grovt och storvuxet, ettårigt gräs. Det växer enstaka eller i glesa tuvor. Hirskornet har en sammansättning som liknar vetets och fetthalten är ungefär som hos havre. Det som skiljer hirsen från de andra sädesslagen är det höga innehållet av mineraler. Det är rikt på järn, kisel, magnesium, zink, fluor, kalcium och kalium. Det är bland de äldsta sädeslagen och tros ha uppstått i Ostasien i det som idag är Kina. Idag odlas hirs över hela världen och finns också ställvis vildväxande. Länge var det ett viktigt baslivsmedel i Europa men glömdes bort när potatisen kom i början av 1800-talet. Andra användnings-områden är kreatursfoder och fågelfrö.

Hirsflingor är den vanligaste användningen av hirs idag. De framställs av hirs som skalas genom ångning och valsning. Hirsflingorna är goda som gröt, i müsli, i vegetariska biffar och i bakverk tillsammans med mjöl av andra sädeslag.

Läs grötreceptet här.

Foto: My Green Blog - Pia