Viktigt D-vitamin

Att få i sig tillräcklig med D-vitamin är kanske det viktigaste näringsrådet som har getts de senaste åren. 
D-vitamin kan förhindra depression, högt blodtryck, diabetes, multipelskleros, autism och fibromyalgi. D-vitamin stärker immunförsvaret, minskar risken för flertalet cancerformer, skyddar hjärtat, förhindrar ledvärk och benskörhet. Brist på D-vitamin är mycket vanligt. 
D-vitamin är en fettlöslig vitamin som bildas i huden när solen lyser på oss. Tyvärr får de flesta av oss inte tillräckligt av den varan och då är det viktigt att komplettera med kosttillskott.

Via kosten får vi ytterst lite D-vitamin. Resultatet är att kanske de flesta nordbor lider brist på D-vitamin. Särskilt under vintern och våren. Mörkhyade och de som undviker solen drabbas värst.

D-vitamin finns i formerna:

D3 från animalier och D2 från växter

Vi behöver D-vitamin bland annat för:
• Kroppens omsättning av kalcium och fosfat (skelettbildning)
• Immunförsvaret
• Insulininsöndring
• Fortplantning
• För maximal prestation
• Fettförbränning och muskeltillväxt

Brist kan orsaka:
• Hos barn: Rakitis (engelska sjukan)
• Hos vuxna: Benuppmjukning (osteomalaci). Båda sjukdomarna är en följd av minskad inlagring av kalcium och fosfat i benvävnaden.
• Tidiga bristtecken är allmänna symptom som retlighet och dålig aptit, trötthet, stora urinmängder, förstoppning.

Rekommenderat dagligt intag:
• Vuxna: 2 000 – 4 000 E dagligen (50 µg – 100 µg)
• Barn under 10 år: 1 000 E dagligen (25 µg)
Ibland skrivs mängden i mikrogram (µg). 1 µg D-vitamin = 40 E.
2000 E motsvarar alltså 50 µg.
Exakt vilken dos är bäst för dig som vuxen? Förslagsvis: om du är en stor man, ta 4000 E per dag. Om du är en liten kvinna räcker 2000 E antagligen långt, men 4000 E skadar inte.

Observera att rekommendationerna kan variera beroende på land och hur mycket solljus man har tillgång till.

Toxicitet: normalt är det svårt att få i sig farliga mängder D-vitamin. Alla kända rapporterade fall av D-vitaminförgiftning har överstigit ett intag av minst 30 000 E/dag (ofta betydligt mer) under en längre tid.

Mycket forskning återstår men en del är klart: D-vitamin är billigt, säkert och biverkningsfritt i högre doser än man tidigare trott. Att få upp kroppens nivåer till den normala för personer som regelbundet får stark sol på sig är därför smart. Det förebygger sjukdom och bidrar till ökad livskvalitet.

Själv har jag ätit D-vitamin som kosttillskott i över ett år och valt att ta en dygnsdos på 110 µg. I vinter har det inte räckt till för jag var nyss och fick det mätt och jag har brist på D-vitamin! Nu tänker jag dubbla dosen till 220 µg.

Varför ekologiska livsmedel?

Ekologiska livsmedel har varit mycket på tapeten igen, inte minst när det gäller skolmaten här i Finland. I Storbritannien skapades stora rubriker förra veckan efter att en studie publicerats där man vill låta påskina att ekologisk mat inte smakar bättre eller innehåller mera näringsämnen än konventionellt odlad mat. Det är så onödigt med dessa negativa rubriker som skriker ut felaktiga budskap och förstör så mycket arbete! Men, kunskap är makt och därför så vill jag påminna oss om varför. Sedan fattar var och en sina egna beslut om huruvida - eller vad - man vill köpa ekologiskt.

Eftersom ekologiska produkter blivit populära och efterfrågan har ökat snabbt och ett allmänt intresse för hälsa och miljö dessutom finns, kämpar nu livsmedelsindustrin, läkemedelsföretag och stora bioteknikföretag, hårdare än någonsin att övertyga allmänheten om att massproducerade och kemiskt bekämpade produkter är lika bra som ekologiska livsmedel. De propagerar att ekologiska livsmedel är en modefluga bland neurotiska konsumenter.

De två främsta skälen till att människor äter ekologisk mat är osäkerhet beträffande bekämpningsmedel och kemikalier samt miljöansvar. Man vill naturligtvis undvika att skada sig själv, sina närmaste och naturen. Det saknas tillräckligt med studier som skulle visa att kemikalier faktiskt har en påverkan på människor och miljö och det finns ingen klarhet i de långsiktiga effekterna. Detta pga. att ingen vill finansiera forskning! De forskare som eventuellt har några resultat att bidra med har gång på gång tystats och idiotförklarats. Man talar osanningar och undanhåller fakta. Det är frågan om pengar och det finns mycket för många att förlora när sanningen äntligen kryper fram.

Den industri som skapar bearbetade och genmodifierade livsmedel manipulerar naturen i sin egentliga strävan mot målet som är 'mesta möjliga avkastning per hektar'. Multinationella kemiföretag bryr sig inte om vår hälsa. Hela tiden, medan de arbetar sig mot sina mål, måste vi vara medvetna om att vi har ett annat syfte - att hålla oss friska. Kan någon säga att intaget av kemikaliecocktails och livsmedel som har manipulerats är säkra på lång sikt? Om så är fallet, på vilka nivåer? Sanningen är att även de stora företagen själva vet att det enda de kan göra är att ange att inga kopplingar till hälsoproblem har gjorts. Ännu.

Ofta känner vi på smaken eller vet via vår intuition om ett livsmedel inte fungerar för oss. Där är vi till all lycka långt före vetenskapen som har svårt att erkänna att någon negativ inverkan sker. Så om vi väljer att använda produktionsmetoder som fungerar så mycket som möjligt i samklang med naturen så är det mest sannolikt att vi får njuta av mat som smakar gott, passar bra för våra kroppar och ger oss ett hållbart jordbruk.

Mitt råd är, om du vill ha den bästa maten, att veta källan och ursprunget i dina ekologiska livsmedel och att köpa eller odla säsongens råvaror. Ökad efterfrågan ger ökad produktion.


Om du har möjlighet, rekommenderar jag varmt att se dokumentären 'Our daily poison' eller 'Notre Poison Quotidien' av Marie-Monique Robin, som är en prisbelönt fransk journalist. Hon ger sig ut i världen för att söka svar på sina frågor efter två års intensiv forskning.
I dokumentären funderar man på om dagens sjukdomar såsom cancer, Parkinson och Alzheimer, kan vara en direkt följd av att livsmedel produceras och tillverkas på annat sätt än för hundra år sedan.
För att producera mat idag används bekämpningsmedel och i livsmedelsindustrin används det många olika tillsatser och plastföreningar. Som exempel i programmet använder man aspartam och bisfenol-A. Bisfenol A är en cancerframkallande plastförening som används bl.a. i nappflaskor och kommer att förbjudas i EU under våren. I dokumentären undersöker man också hur människor kan förbättra sin motståndskraft genom att äta rätt.


Programmet är producerat av: Ina, Arte France i samarbete med YLE, RTBF, RSI, TSR, Télé-Québec, Planet Green Discovery (USA) ja Canal 7 (Argentina).


Det kan ses i Finland på YLE Arenan fram till tisdag 29.3.2011 kl. 22:03.




 
Källor:  Livsmedelsverket, The Telegraph, YLE

Matrevolutionen - äntligen!

Sanna Ehdin skriver: Matrevolutionen av kostdoktorn Andreas Eenfeldt är 2011 års mest uppmärksammade hälsobok! Den låg högt på säljlistan redan i december, och den lever upp till förväntningarna. Boken är ett mycket viktigt inlägg i kostdebatten, och en viktig kugge i den revolution av kosten som äntligen är på gång.

Själv beställde jag boken Matrevolutionen i fredags och har alltså inte ännu läst den. Men debatten går het just nu. Alla tycks vara väldigt imponerade av Andreas sätt att skriva och att som så ung läkare ha tagit till sig denna nya kunskap, sprida den vidare och gå mot alla ingrodda mönster och samtidigt sina egna kolleger, det bugar jag för. Äntligen börjar man förstå att kostråden man delat ut i åratal är helt fel och inte leder till hållbara resultat. Läs mera om detta och Andreas Eenfeldts bok i Sannas Ehdins intressanta inlägg: Mat-revolutionen är här!. I bloggen Flo Food har Nina Westerback skrivit Läsvärt: Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt  och Christer Sundqvist skriver ett finskspråkigt blogginlägg Ruokarevoluutio.
Mycket nöje önskar jag er och kommentera gärna om ni har åsikter om boken eller erfarenhet av t.ex. kostomläggning.



Mätning av överkänslighet och Vitamin- och mineralanalys

Detta handlar om framtida friskvård, mätningar av kroppens bioenerginivåer. Många mår dåligt pga. att de är överkänsliga eller allergiska och vet inte vad det är som är den utlösande faktorn. Genom att låta mäta detta kan man få hjälp. På så sätt får man reda på vad kroppen reagerar för och/eller vad den behöver för kosttillskott och man får då ett utmärkt verktyg att arbeta med. Tillståndet kan vara relativt lätt att korrigera när man så att säga har facit i hand.

Jag har själv fått hjälp genom de mätningar Kari Vaartio gör och kan varmt rekommendera att besöka honom. Mätningen är enkel att genomföra, den kräver inget av dig och den känns inte på något sätt. 
Mera information på finska på Nahkaris hemsida: Kari ja Leila Vaartio.

Kari åker runt och tar emot på olika orter. Du kan boka tid direkt till någon av följande mottagningar:

Forssa, Helokki, tfn (03) 435 5544
Hyvinge, Baldrian, tfn (019) 439 627, (www.baldrian.fi)
Imatra, Mapena, tfn (05) 433 3633
Järvenpää, IlonHippu, tfn (0400) 646 000
Kangasala, Luontaistuote, tfn (03) 3770 476
Karkkila, Iisoppi, tfn (09) 2258 994
Klaukkala, Luontaispalvelu, tfn (09) 276 4080 (mätning månadens tredje torsdag)
Björneborg, Life Isolinnankatu, tfn (02) 6325 314 eller (0400) 646 000
Borgå, Marius, tfn (045)112 4834, (mätning varannan tisdag, se närmare info www.mariusporvoo.fi)
Vanda, Life Flamingo, tfn (010) 239 2950, (mätning första torsdagen i månaden)


Själv besökte jag Life butiken i Flamingo-centret i Vanda. Jag blev mycket vänligt mottagen och fick 10 procents rabatt på de preparat som jag valde att inhandla efter mätningen. Jag har intagit vissa kosttillskott sedan november och ser fram emot nästa mätning under våren. Det skall bli spännande att se om det visar någon skillnad. Det känns i alla fall som en stor, positiv skillnad :)





Inhemska Superfoods

Havtornskross

Hos den lokala hälsokostbutiken hittade jag havtornskross som jag köpte och numera använder på yoghurt och gröt. Jag intar hellre vinterns extra vitaminbehov på detta  sätt än i tablettform. Företaget Greenfinn's tillverkar sina produkter av inhemska bär, bärskal och frön och de som klassas som speciellt hälsofrämjande. Produkterna är ekologiska, sockerfria och utan tillsatsämnen. 

Havtornskrosset innehåller:

Omega-fettsyror:
- Alfalinolinsyra (Omega 3)
- Palmotoleinsyra (Omega 7)
- Linolinsyra (Omega 6) 

A-vitamin 18,2 mg / 100g
- alfa-karoten 2,3 mg / 100g
- betakaroten 15,9 mg / 100g
C-vitamin 126,9 mg / 100 g
E-vitamin 25,8 mg / 100 g
Fosfor 2,88 g / kg
Kalium 5,99g / kg
Kalcium 0,64 g / kg
Koppar 7,00 mg / kg
Magnesium 0,71 g / kg
Mangan 10,0 mg / kg

Järn 48,0 mg / kg
Zink 17,0 mg / kg

Sockerfri kallpressad saft och bärkross

 Moget hjortron

Hösten inom kinesisk läkekonst

Jag är väldigt inne på kinesisk läkekonst, TCM, nu när jag har gått på kurs. Kursen kommer till min stora glädje att fortsätta ännu på våren. Läraren Mikael Ikivesi har en fantastisk förmåga, trots sin unga ålder, att lära ut detta omfattande ämne på ett synnerligen inspirerande sätt.

Här på bloggen delar jag gärna med mig av grundläggande tips lite nu och då av sådant som alla kan ha nytta av. Konsten att hålla sig frisk har mycket att göra med hur olika årstider påverkar människan och hur man skall bete sig för att undvika att drabbas av sjukdom t.ex. av influensa på hösten. Det är ju också gammal beprövad kunskap och handlar mycket om sunt förnuft och att leva enligt naturens växlingar.

Sensommarens jordelement övergår på hösten till metallelementet som i Kinesisk läkekonst  har samband med lungans Qi (Yin) och tjocktarmen (Yang). Metall symboliserar avtagande livskraft och att energin riktas inåt. Det är den svala och friska höstluften som påverkar lungorna. Det är många som uppskattar höstluften och upplever att det blir lättare att andas då.

Du kan se till att njuta av den sköna luften och dagsljuset genom att vara utomhus en stund varje dag. Skydda kroppen mot vind och kyla med ändamålsenliga kläder. Det är viktigt för om kroppen blir nedkyld så får olika sjukdomar lättare grogrund. Dessutom ger blåst mot huvud och nacke ofta huvudvärk.

När kylan börjar komma blir det viktigt med värme. Elda brasa, tänd ljus. Byt svala inredningsfärger mot varma toner. Skapa en mysig atmosfär av värme. Släpp in solen och ljuset under dagen. Dra upp persienner och gardiner.

Enligt De fem elementens teori är det när hösten kommer dags att äta vita grönsaker.De innehåller bl.a. isotiocyanat som stöder immunförsvaret och skyddar mot cancer. Blomkål, vitkål, rova och vitlök rekommenderas det att ta vara på och att inkluderas i kosthållningen de närmaste månaderna. Mängder av dessa härliga grönsaker hjälper kroppen att stå emot höstkylan och att på ett naturligt sätt bekämpa förkylning, influensa och andra krämpor som har att göra med denna årstids påverkan.Sättet man tillreder maten på bör vara sådant som energetiskt är varmt dvs. att grilla, woka, steka, fritera, rosta eller röka. Det tillför eld elementet till maten och passar bra under den kalla tiden samt vid nedkylnings- och svaghetstillstånd i kroppen.

Kines köper grönsaker

En ekologisk önskan har uppfyllts!

Jag har hittat Svarfvars gård!

 

Ett tag nu har jag varit upprörd över det lokala icke existerande utbudet av ekologiska grönsaker och frukt. Jag har varken hittat närproducerat eller tillräckligt bra ekologiskt sortiment i de lokala matbutikerna. Idag sökte jag på Google och hittade följande:

Svarfvars gård och till den tillhörande Hyvän Elämän Ruokakauppa Oy i Raseborg producerar och levererar ekologiska- och biodynamiska livsmedel till hemhushåll, skolor, barndaghem och restauranger i huvudstadsregionen och i Västnyland. 

De säljer både produkter de odlar själv och andra eko-producenters produkter samt importerar olika ekologiska produkter. YES :)
Jag har inte ännu blivit kund hos dem men det finns på nästa veckas agenda. Jag berättar mera sedan när jag fått den första leveransen.

Bovete är nyttigt

Bovete  (Fagopyrum esculentum Moench) är en ört och är därför inte besläktad med någon grässort eller spannmål. Bovete odlades först i Asien så tidigt som runt 6000 före vår tideräkning. Därifrån spreds odlingen västerut till Europa och österut till Tibet och Kina. 

En värdefull egenskap är att örten kan odlas på höga höjder. Bovete har viktig betydelse i Tibet och delar av Kina och kan där inte enkelt ersättas med högproducerande spannmål. Ytterligare en styrka bovete har är att den inte kräver en massa kväve. Den är därför inte alls lika krävande för miljön som många spannmål. 

Bovete innehåller rutin som är en antioxiderande flavonoid. Rutin tros kunna kan minska för höga nivåer av kolesterol i blodet och motverka högt blodtryck. En studie gjordes 1995 på Johns Hopkins Medical Institute om bovete och hjärt- och kärlsjukdomar. Studien pekar på att 30 gram bovete dagligen kan minska blodtrycket.

Bovete är rik på antioxidanter, B-vitaminer och framförallt B1- och B2-vitamin. Den innehåller ganska bra med kalium, magnesium, fosfor och järn. Faktiskt är bovete en mycket bra källa till både järn och magnesium. Inget spannmål innehåller lika mycket järn. En portion bovete ger ungefär 100 mg magnesium. Magnesium och kalium hjälper kroppen att förbättra blodflödet och minskar blodtrycket.  Bovete är mycket lättsmält och används som dietmat vid mag- och tarmsjukdomar och används också i reumatikerkost eftersom det anses vara basbildande.

Bovete förekommer som skalade helgryn, krossade gryn, flingor och som mjöl. Det hårda ytterskalet har då avlägsnats. Man kan göra gröt, bröd, pannkakor, blinier, som "ris" i varmrätter, till groddning och mycket annat gott av bovete. Det är naturligt fritt från gluten. 

I bovetets svarta skal finns ett rött färgämne som heter fagopyrin. Detta färgämne kan även förekomma i liten mängd i fröets yttre hinna. Känsliga personer kan reagera allergiskt efter intag av bovete. För att avlägsna fagopyrin sköljs det hela bovetet ordentligt i hett vatten innan det kokas upp.

Källor: Hälsokostlexikon av Gunila Boman, Nyfiken Vital

Foto: My Green Blog - Pia

Bovetegröten serverar jag här med ekologisk mjölk, pumpafrö, solrosfrö, cashewnötter, linfrö och en skvätt olivolja. Den gula "sylten" i mitten är gjord av torkade aprikoser som jag blötlagt i vatten över en natt och sedan mixat till en supergod sylt. Torkade aprikoser och vatten, inget annat. Lätt som en plätt. Håller några dagar i kylskåp.

Betydelsen av eko bananer

I norden  äter vi väldigt mycket bananer och det är nyttigt och bra.
 

Det som inte är bra är att bananer besprutas med sjukt mycket gift. 50 kilo gift per år går åt för en hektar bananplantage.
 

Från och med nu vill jag att ni alla köper ekologiskt odlade bananer (i Sverige KRAV märkta och i Finland Luomu, på engelska kallas de Bio-, Eco- eller Organic bananas) och bojkotta helt de supergula, blänkande, äckliga Chiquita som smakar illa. De är giftiga och dödar både människor och miljö.

Ekologiska bananer är helt fria från kemiska bekämpningsmedel. De innehåller dessutom dubbelt mera vitaminer och mineraler än de giftiga. Köp av dem, de är super goda och en bra början på din nya ekologiska väg!

Den EKOLOGISKA vardagen

Häromdagen funderade jag på hur mycket och hur ofta jag använder någon produkt som är ekologisk och hur stor del av det som används i vårt hushåll som är ekologiskt. Jag hade ingen helhetsbild av situationen så därför började jag skriva en lista. Jag är rätt så nöjd nu när jag har sammanställt den. Ingenting är så bra att det inte kan bli bättre men jag tror i alla fall att jag lever mera ekologiskt än "medel Svensson" eller "keski Virtanen". Listan hittar du när du klickar här och sedan går längre ner på sidan. 

Hur ser din ekologiska vardag ut? Berätta gärna!

            

Vilka kemikalier har du i ditt blod?

Det kan vara bra för var och en att ta sig en funderare på vad man egentligen äter, vad man  använder använder för produkter på sin kropp och vad vi alla indirekt utsätts för från omgivningen utan att vi kanske egentligen är medvetna om det. Det kan också vara bra att fundera på vilket arv vi lämnar till våra barn.

I dokumentärfilmen Underkastelsen använder Stefan Jarl  chockeffekter för att försöka påverka människors beteenden. Filmen hade premiär den fredagen den 23 april 2010. Stefan Jarl menar att han med åren förstått hur benägna vi människor är att underkasta oss andra människors villkor ända från det vi är små och att vi underkastar oss vad som helst för ett bekvämare liv. Utan att ifrågasätta saker underkastar vi oss och det är de kommersiella verksamheterna i samhället snabba att utnyttja. Filmen handlar om de 100 000 kemikalier vi dagligen utsätts för, vad vi har dem till och vad de gör med oss och vår hälsa. För att ta reda på detta låter dokumentärfilmaren själv bland annat undersöka vilka kemikalier som åker omkring i hans eget blod.

Jag hoppas verkligen att filmen gagnar samhällsutvecklingen och att den fått tillräcklig spridning och att den inte försvinner och bara bortförklaras av experter. Själv har jag inte uppmärksammat den tidigare så nu sprider jag budskapet vidare direkt. Tag gärna del av dessa länkar, ett klipp till filmens hemsida och två andra klipp. 

Klicka här:

Underkastelsen - En film av Stefan Jarl

Instämmer med Sanna Ehdin om snabbmaten - detta är alarmerande!

För att budskapet om detta snedvridna tänk skall spridas vidare har jag enligt skribentens tillåtelse och önskemål nedan kopierat detta inlägg direkt från Sanna Ehdins blogg: 


BigMac + Statiner

En BigMac måltid ska inkludera en statintablett föreslår en grupp engelska läkare och statliga hälsoexperter i kommande numret av den publikationen The American Journal of Cardiology! Kan det bli sjukare än så?! 

Statiner är kolesterolsänkande medel… De är storsäljare i kölvattnet på den påhittade hypotesen om kolesterols farlighet - när det är främst sockermaten och de härdade fetter som ger blod- och hjärtkärlsjukdomar. För att de skapar ständig inflammation i blodkärlen och näringsbrister i kroppen.

Så läkemedelsindustrin (och köpta läkare) får feta fickor (pengar) och människorna får feta blodkärl… genialiskt eller hur?!

Då kan de ju samtidigt ge en anti-depressiv tablett för en studie visade att de som åt skräpmat på bara fem år löpte 58 % större risk att bli deprimerade än de som åt en nyttigare diet (med mycket frukt, grönsaker och fisk). De som åt den nyttiga kosten hade 26 procent lägre risk att drabbas av depression än de med den onyttiga (processade livsmedel med mycket socker och friterat) (publ i  British journal of psychiatry).

Det som är bra är dock att läkarna menar att snabbmaten ska förses men en varningsskrift om att maten kan ge cancer och hjärtkärlsjukdom… precis som cigarettpaket har nu. Men skräpmat är ju vetenskapligt visat att det är lika beroendeframkallande som heroin - man slutar inte för en liten text…

Sprid gärna detta vidare!

ref: The American Journal of Cardiology, Volume 106, Issue 4, 15 August 2010, Pages 587-592

www.sciencedirect.com/science "

Avokadoolja - en trevlig bekantskap

Häromdagen gjorde jag en ny bekantskap. Nu undrar jag hur jag har klarat mig utan den såhär länge? Avokadooljan med sin mjuka och rika smak bjuder på en helt ny smak-upplevelse. Den har på kort tid erövrat hela jordklotet. I Finland har både S-kedjan och K-affärerna samt Stockmanns varuhus tagit in Olivado Limiteds kallpressade avokadoolja i sitt sortiment. I Sverige finns den att köpa på Coop och ICA.  
För oss nordbor är avokadooljan som solsken på flaska för att den innehåller mycket E-vitamin.
Det är vissa saker som är bra att tänka på när man handlar matolja:

•  Köp aldrig en olja som är tappad på en klar glasflaska eller en plastflaska. Oljan förstörs av ljus, värme och syre som tränger genom plasten.
• Även om priset är något högre ska man ändå välja en kallpressad, extra virgin oil. I den finns alla goda mikroingredienser kvar.
• Om man köper en billig olja innehåller den kemikalier och har hettats upp under tillverkningsprocessen. 

Avokadololjan har en mildare smak än olivolja. Även barn gillar smaken och det är bra eftersom avokadooljan innehåller omega 6-fettsyra som är viktig för växande barn.
Omega 6-fettsyra är något som kroppen behöver men som den inte kan syntetisera själv. Avokadooljan innehåller inte heller kolesterol eller transfetter. 
Den har samma användningsområden som andra matoljor samtidigt som den framhäver råvarornas naturliga smaker. Avokadooljan passar lika bra till såväl kött och grönsaker som till fisk och skaldjur, kalla som varma rätter. Tillsätt oljan i dressingar, i marinader, att doppa bröd i eller ringla den över pastan eller salladen. Den kan också med fördel användas i smoothies för en fylligare och rikare smak. Kallpressad avokadoolja tål höga temperaturer, som vid grillning, utan att dess smak ändras eller att smaken på råvarorna ändras under tillagningen. Den passar också bra i marinader eftersom den tål en upphettning på 255° C, vilket är mycket högre än andra matoljor (olivolja bör exempelvis inte hettas över 190° C). Dess höga stekpunkt gör att den är idealiskt när man till exempel steker/grillar kött eller wokar grönsaker.

Hirs är nyttigt

Hirs är nyttigt och naturligt fritt från gluten. Det är ett grovt och storvuxet, ettårigt gräs. Det växer enstaka eller i glesa tuvor. Hirskornet har en sammansättning som liknar vetets och fetthalten är ungefär som hos havre. Det som skiljer hirsen från de andra sädesslagen är det höga innehållet av mineraler. Det är rikt på järn, kisel, magnesium, zink, fluor, kalcium och kalium. Det är bland de äldsta sädeslagen och tros ha uppstått i Ostasien i det som idag är Kina. Idag odlas hirs över hela världen och finns också ställvis vildväxande. Länge var det ett viktigt baslivsmedel i Europa men glömdes bort när potatisen kom i början av 1800-talet. Andra användnings-områden är kreatursfoder och fågelfrö.

Hirsflingor är den vanligaste användningen av hirs idag. De framställs av hirs som skalas genom ångning och valsning. Hirsflingorna är goda som gröt, i müsli, i vegetariska biffar och i bakverk tillsammans med mjöl av andra sädeslag.

Läs grötreceptet här.

Foto: My Green Blog - Pia

Den nyttiga grönsaken - Vitkål

Medan jag var borta och mediterade blev jag upplyst inte minst om nyttig mat. Jag har fått njuta av otroligt god, ekologisk, vegetarisk mat som tillverkades med kärlek. Därför påbörjar jag nu en serie inlägg som tangerar mina erfarenheter förra veckan :)


Kålen är både billig och nyttig och borde ingå i vår kost året om. Det är riktigt supernyttig mat. Kål innehåller massor med näringsämnen, vitaminer, mineraler och antioxidanter och är bra för immunförsvaret. Den innehåller också mycket fibrer som är viktiga för mag- och tarmfunktioner. Kål anses ha en renande effekt på levern och saften en välgörande effekt vid magkatarr och magsår. Vitkålen är väldigt bra för bakteriefloran i tarmarna för att den innehåller mycket nyttobakterier, så kallad probiotika.


Vitkålen kom till Europa med romarna och förekom i Norden redan på medeltiden men de tidigaste vitkålssorterna bildade inte egentliga huvuden. De kompakta, runda kålhuvuden som vi odlar idag kom hit först på 1600-talet. 


Vitkålen är användbar och kan varieras i det oändliga. Den används som råkost och i bl.a. kåldolmar, kålpudding, kållåda och kålsoppa. Den passar också bra i wok, stuvning och gratäng.


Jag lagade vitkål och köttfärs idag. Synnerligen enkelt och jättegott! Läs receptet här. 
Där finns även andra vitkålsrecept och fler kommer vartefter.

Sugen på avokado

Hos oss äter vi avokado så ofta som möjligt. Dels för att få i oss av de nyttiga fetterna, A-vitamin, kalium och andra viktiga näringsämnen men också för att det är gott och användbart. Avokado är en riktig superfrukt. Vad jag än köper så köper jag alltid i första hand ekologiskt. När jag skulle handla denna gång var den ekologiska avokadon slut. Det har alltid funnits rätt bra av den ekologiska så det är länge sedan jag ätit en icke ekologisk avokado. Jag funderade många gånger innan jag beslöt mig för att köpa två stycken icke ekologiska. Jag tänkte att det inte kan vara så stor skillnad smakmässigt som jag föreställer mig att det är. Snacka om att bli besviken! Med facit i hand kan jag berätta att i fortsättningen får jag vara hur sugen som helst men jag köper aldrig mera en icke ekologisk avokado. Dessa var helt smaklösa, lite vattniga och totalt ointressanta. Ekologisk avokado har däremot en underbar, mild, lite nötaktig smak och sammetslen, mjuk konsistens.
Det lönar sig att fundera ordentligt på vad vi väljer att köpa och satsa våra pengar på. Jag föredrar mat som smakar. Mat som känns som bra näring att ge åt sin kropp. Sådan föda som har producerats på ett sätt som är bra för människorna och bra för Moder Jord.