Stämningsbilder från Kefalonia

Här kommer äntligen lite Greklandsstämning. Jag tog tid på mig pga. att jag ville öva att redigera fotona. Det har jag inte sysslat med förut och det tar lite tid i början. Jag skall ännu öva lite till på att göra kollage, så ni kommer att få se mera bilder framöver. Hoppas att ni gillar det ni ser. 
Jag har alltid älskat Grekland. Som jag berättat tidigare så har jag besökt Rhodos, Kreta, Thassos och Zakynthos förut. Denna gång blev det då alltså Kefalonia i Joniska havet. Jag har haft en önskan att hitta 'min' ö och tänkt att jag letar tills jag finner den. Nu har jag hittat den! När vi flög in över Kefalonia var min första tanke att 'nu har jag kommit hem'. Det kändes helt annorlunda än de andra öarna och denna känsla höll i sig hel resan i två veckor. När det var dags att resa åkte jag med tårar i ögonen och ett tugnt hjärta. Trots det är jag lycklig för jag är så glad över att ha hittat mitt andra hem och vet att jag kommer att återvända.

Utsikten från vår villa.

Vet inte vad denna filur kallas.
Han är väl kamoflerad men högljudd.

Hamnstaden Sámi.
En del scener i filmen 'Kapten Corellis mandolin' spelades in här.
Förtjusande blandning sömnig småstad och effektiv färjtrafik
omgiven av höga berg och kristallklart vatten.

Mums :) Axplock ur matkulturen. Gott!

Saint Thomas Church vid Agios Thomas Beach.

Godis från trädgården vid vår villa. Tomater, äpplen, de första mogna vindruvorna för i år. 

Druvan av sorten Robola of Kefalonia som är den mest odlade druvan på ön. 

Den ger ett mycket gott vitt vin.

Den torra kvisten är eukalyptus. Blir man förkyld är det bara att hälla 

hett vatten över bladen och inhalera ångan.

Denna get med kompisar stod och låg på vägen mitt i en kurva cirka
tusen meter över havet. Vi var på väg till Lixouri och Xi.
Helt fantastiska vyer längs denna väg
och likaså från färjan som tog oss hem en annan väg.

I väntan på lunch i Lixouri.
Ett måste att sitta i skuggan denna tid på året.

Agaven blommar.
En planta kan växa i cirka trettio år för att sedan mitt i allt blomma stolt som här.
Den blommar bara en enda gång och efter det kommer hela växten att dö

Till höger Villa Dias (där vi bodde), till vänster Villa Pelagia.
I förgrunden en del av småbåtshamnen Agia Pelagía.

Skyltningen är intressant.
Ibland bara på grekiska, ibland bara på engelska.
Ibland en djungel av skyltar, ibland inga skyltar alls.
Det händer också att skylten kommer efteråt och då är det ju redan för sent :) 

Man kan färdas till beachen på många olika sätt.
Ibland kan man köra ända fram men ofta  är det branta naturstigar eller trappor
som leder ner till det underbara svalkande vattnet.

Solnedgången visade sig vi klockan 21 i juli.
Den går snabbare än hemma, så det gäller att passa på med kameran.
Här är vår sista kväll  då vi bjöds på extra dramatik i form av häftiga molnformationer.
 De lär uppstå ibland när det har regnat i norra Italien.
Då kommer antingen en hög luftfuktighet, dimma eller stora moln farande över Kefalonia.